Sök
  • asa692

Jag är så sjukt trött på allt stök kring barnen. Allt strul kring konflikter med kompisar genom åren, skolan som inte kan tillgodose behov och känslan av att de aldrig kan få ro. Att inte jag kan få ro. Jag är så less. Den här semestern kan inte komma en dag för tidigt. Gah.. Just nu har jag inte mer behov än att få vara fri från allt kring skolan och tider att passa. Jag vill äta min frukost hemma, gå till gymmet, kunna hälsa på en vän på kvällstid och bara få vara i en skön bubbla av frihet. Har haft ett par få dagar av att vara var så frustrerad och svag att jag sa till Alicia att hon kanske ska hoppa av skolan. Jag orkar inte att hon ska slita så ont! Jag orkar inte att jag ska slita så ont. Jag vet inte ens om det är värt allt slit? Det finns många vägar framåt och skolan måste inte vara lösningen, alls. Önskar så att jag hade möjlighet att starta mitt egna och att hon kunde jobba för mig. Gärna säkra upp framtiden för alla i familjen som vill ha en plats. Kom till mig. I fix!! Det vore något det :)


POSITIVT I LIVET


Är det något som jag har blivit smärtsamt medveten om så är det att samhället inte har det stödet som behövs för att det ska räcka hela vägen. Det mesta måste man trolla till själv. Men det finns de som har det värre, så jag ska väl inte gnälla egentligen. Jag orkar konstigt nog med alla motgångar som kommer och går vinnande ur det på ett eller annat sätt. Positivt i livet är att jag inte går till jobbet med ångest. Det händer väldigt sällan. Jag älskar mitt yrke och jag vill bara ha mer och mer. Även om det sällan händer att jag avancerar. En tanke flyger in, stannar, flyger ut och sen är jag på nästa. Bara att drömma om det är som en liten bit av himmelriket. En annan positiv sak är att jag på två månader har lyckats gå upp 2,2 kg. Jag är grym! Positivt är också att det är fredag och jag har fått gå runt med en känsla av studenten hela dagen. Studenttårtor och bakelser i massor och sen mötte jag upp Joline, svärmor och svärfar. Hög musik, glada ungdomar och partykänsla kan ju inte annat än ge glädje. Middagen står på spisen och jag ser fram emot att snart få inta soffan.





19 visningar0 kommentarer
  • asa692

Uppdaterat: 12 juni

Nu har jag invigt mina fina morsdag-presenter. Först blev jag lite turbofirad och sen åkte vi och handlade till mammorna, hämtade upp min mamma för att åka till svärmor och fika tillsammans allihopa. Förra morsdag var tung eftersom jag hela tiden tänkte på att Isabelle inte var med. Jag tänkte på hur hon skulle ha kramat om mig, strykt mig på kinden och sagt; min fina lilla mamma. I år passerade den bara som en tanke och sen kunde jag släppa iväg den. Det tog inte över känslan för hela dagen. Jag slängde på mig sporttoppen och föll in i en "rå om mig själv känsla", vilket behövs ibland.


Den här veckan har Joline varit på semester med sin farmor i Stockholm. De har shoppat loss, gått på Gröna lund, badat i pool och ätit middag på Scarpetta. Hon har med andra ord njutit ordentligt. Jag har inte varit ifrån henne en hel vecka någonsin, men det har gått bra även för mig. Jag har kunnat rå om Alicia lite på egen hand vilket har varit helt ljuvligt. Jag fick till om med henne att följa med till våra lördagslunch på Lilla Saluhallen :) och igår tog vi en promenad och hälsade på en kompis till mig. Alicia är inte den sociala, så allt som har med människor och umgänge att göra är lite ointressant. Jag blir så glad i mammahjärtat när jag får med henne. Här var Isabelle och Alicia motpoler (som i det mesta iof) Isabelle ville alltid följa med mig överallt och älskade att hänga ute och följa med till mina vänner. Vi satt i stort sett ihop jag och Isabelle. Alicia har inte riktigt samma behov av mig som Isabelle hade. Det är något jag sakna extremt mycket. Närheten och behovet av varandra. Att Isabelle tyckte om att rå om mig. Nu får jag helt enkelt vara bättre på att rå om mig själv.


TA HAND OM MIG SJÄLV: TRÄNING


Idag ska jag och Nicklas träna igen, så imorgon får vara en vilodag. Målet är att träna tre dagar och vila en dag osv. Jag måste bli bättre på att äta kolhydrater, för sista jag vägde mig hade jag gått ner och jag har ju för tusan ingenting att gå ner tycker jag. Är så rädd för att se ut som en pinne med muskler. Imorgon ska jag tillföra dryck i kombo protein/kolhydrater och inte bara protein. Målet är ju inte bara muskler, utan att gå upp i vikt och förstärka lite former. Och jag kan absolut äta, men min vardag kan inte bara bestå av att äta, äta och äta, för då kommer jag att lessna. Just nu är jag mer inne på träning än praliner och kreativitet och det känns ganska bra. Jag panikar så lätt när jag är stillastående, så jag behöver lära mig att andas och under tiden spara pengar för att kunna komma närmare drömmen om något eget vid sidan av jobbet.







9 visningar0 kommentarer
  • asa692

Har äntligen gjutit en andra omgång pralinskal, men jag känner att det går alldeles för långsamt med att genomföra mina idéer :) Nu har jag ju lagt till intresset träning också och vill skaffa mig lite muskler, så jag fyller ju dagarna ännu mer nu än innan och har ännu mindre tid över. Jaja.. Det är för någonting gott och jag tycker att det är riktigt roligt. Jag hör till kategorin som har svårt att gå upp i vikt och det är inte superenkelt att bara öka och jag tänker inte vara ohälsosam och äta en massa skräp, utan jag vill gå upp på ett förståndigt sätt. Just nu tränar jag mer eller mindre 4- 5 gånger i veckan, men tar några dagars paus ibland för att inte bli extrem åt något håll. Jag går gärna all-in när jag får möjligheten, men eftersom jag ska gå upp i vikt och inte ner, så måste jag ju äta mer än jag gör av med och ibland är det inte heller så enkelt. Har lagt till proteindrycker så att jag ska hjälpa kroppen lite på traven. Känner mig väldigt pepp faktiskt.


Isabelle får mig verkligen att vilja prestera och göra bra ifrån mig. Jag står fortfarande fast vid att jag är en bättre version av mig själv nu än när hon fanns hos mig. För nu är mina enda tankar att göra henne stolt och vara en stark mamma. Det finns inget annat alternativ. Gråta, bryta ihop och känna att livet är värdelöst är också ok. Det går att känna alla känslor samtidigt. Men det går också att välja att gasa uppåt och framåt istället för neråt och bakåt. Min älskade älskling.


I onsdags kunde jag och mamma åka upp och titta på Isabelles sten som äntligen är på plats. Det blev så fint. Så stilrent och så Isabelle. Jag har beställt pärlband som jag ska dekorera med också. Isabelle hade nästan alltid pärlörhängen så det känns som att det kommer att bli pricken över i uppe hos henne :)







20 visningar0 kommentarer