• asa692

BALANS

Det känns som att den här helgen har varit otroligt lång och det är ju alltid positivt. De nya rutinerna gör susen. Både igår och idag kunde jag efter kaffe och havregrynsgröt morgonträna. Min hjärna blir omedelbart stimulerad eftersom jag både känner att jag har gjort något (vilket lugnar mitt behov av att det ska hända saker) och mitt självförtroende växer med omedelbar verkan. Jag kan ge mig själv plats. Jag har nyss tagit mig den här tiden. Grymt! Vid tidigare gymperioder har jag valt att sluta för att jag går ner i vikt och det behöver jag absolut inte. Jag vill få en stark kropp som faktiskt besitter synliga muskler och den här gången är jag mycket bättre på att äta mera än vad jag egentligen vill. Sen kompletterar jag med protein efter träningen. Så än så länge bådar det gott.


Igår tränade jag tillsammans med min man och två andra och det är ju faktiskt roligast att träna tillsammans. Så de dagarna det blir med sällskap ser jag som en lyx. Och förutom att det blir socialt så lär jag mig mer. När jag är ensam är lyxen att ta mig bra tid till att stretcha efteråt, med meditativ musik i bakgrunden. Det blir som en liten avslutning med bra andning och reflektion. Så träningen leder till att jag känner mig både fysiskt och psykiskt starkare.


Efter att vi gymmat tillsammans igår, gick vi hem för att hämta upp Joline och sen Alina för att åka på badhuset och leka av oss. Fyra timmar senare åkte vi hem, Nicklas lagade mat och vi fick middagssällskap. Drack lite kaffe och spelade Chicago tillsammans. Kvällen avslutades med att jag och Joline tittade färdigt på Topgun. Alldeles perfekt avslut med andra ord. Och vi lyckades balansera våra behov med barnens behov. Precis så som man vill att det ska vara.


Idag, söndag har jag efter träningen städat lite hemma, dammtorkat, ätit lunch och legat på soffan och läst lite i Begynnelsen av Dan Brown. Joline och hennes vän Saga ligger och pärlar djur inne på rummet och Alicia skrattar till något på mobilen. Nicklas och Simon gör stan. Så helt perfekt för mig att få sitta här. Nu tror att jag ska plocka fram Ipaden och ägna lite tid åt Isabelle (bilden som jag i tidigare inlägg visat).


VI KAN FÖRÄNDRA DET VI VILL

0 visningar0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla

Tack för att du är hos mig så ofta älskling. Även om det också ibland leder till en gråtattack i utgången till IKEA, när jag hör dig påminna mig om att köpa med mig Lingondricka. Jag vill också tacka

Det sista året har som alla förstår varit fullt utav sorg, tårar, ilska, frustration, hopplöshet, maktlöshet och alla andra känslor som kan tänkas infinna sig när det värsta tänkbara händer. Ja, alla